Vad är ADHD
ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ökad impulsivitet, svårigheter med uppmärksamhet och ibland överaktivitet. Personer med ADHD kan möta särskilda utmaningar i vardagen, men med rätt stöd och resurser kan de leva fullgoda och framgångsrika liv.
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är en neurologiskt baserad funktionsnedsättning där personer påverkas i framför allt två domäner: uppmärksamhet och impulsivitet. Det är inte ovanligt att personer med ADHD även upplever svårigheter med ökad motorisk aktivitet, även om det inte gäller alla. Diagnosen kan ställas i alla åldrar men börjar ofta identifieras under barndomen.
ADHD-symptom skiljer sig åt beroende på individens ålder och livssituation. För barn kan hyperaktivitet vara mer framträdande, medan vuxna ofta brottas mer med uppmärksamhetsproblem.
Utredning av ADHD börjar oftast med att man upplever svårigheter i vardagen som kan likna ovannämnda symptom. Det kan vara i skolan, på jobbet eller i det sociala samspelet. Ett första steg är att prata med en vårdgivare, till exempel en vårdcentral, psykolog eller en skolsköterska, som kan göra en första bedömning och vidarebefordra till en specialist för en mer detaljerad utredning som ofta genomförs av ett team bestående av psykolog, psykiater, specialpedagog och ibland även arbetsterapeut eller logoped. Utredningen inkluderar allmänna hälsoundersökningar, psykologiska tester, observationer samt intervjuer med individen och närstående för att skaffa en heltäckande bild. Undrar du över hur det går till att göra en ADHD utredning för barn och ungdomar kan du prata med din barnläkare, alternativt annan vårdpersonal eller barnpsykolog.
I Sverige erbjuds en rad olika resurser och stödinsatser för individer med ADHD och deras anhöriga:
Medicinsk behandling: I Sverige finns flera godkända läkemedel för behandling av ADHD, exempelvis metylfenidat och atomoxetin. Medicineringen kan hjälpa till att reglera och stabilisera symptom och därmed underlätta vardagen för personen i fråga.
Habilitering och rehabilitering: Det finns habiliterings- och rehabiliteringsinsatser som erbjuder stöd och behandling i form av exempelvis psykoedukation, kognitiva hjälpmedel och anpassningar i vardagen.
Skolan: Enligt skollagen har elever rätt till särskilt stöd om de inte kan uppnå kunskapskraven. Det kan handla om extra anpassningar, särskilt stöd, eller placering i särskild undervisningsgrupp.
Vuxenstöd: För vuxna finns Arbetsförmedlingens stödinsatser samt stöd genom Försäkringskassan för att underlätta arbetslivet. Vidare erbjuder många kommuner vuxenhabilitering med stödperson, samordnare och olika former av behandlingsinsatser.
Föräldrautbildning: Föräldrar till barn med ADHD kan i vissa fall få tillgång till föräldrautbildning genom BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) eller habilitering.
Föreningar och organisationer: Det finns flera organisationer och föreningar, som till exempel Attention, som erbjuder stödgrupper, information och rådgivning till personer med ADHD och deras anhöriga.
Att leva med ADHD kan innebära vissa utmaningar, men med rätt stöd, verktyg och strategier kan individer med diagnosen leva rika och belönande liv.
Barn och ungdomar med ADHD kan stöta på hinder i skolan, men med anpassningar, särskilt stöd och eventuellt medicinsk behandling, kan de nå sin fulla akademiska potential. Lärare och skolpersonal kan använda sig av olika strategier och resurser för att stödja elever med ADHD i klassrummet.
Vuxna med ADHD kan uppleva utmaningar på arbetsplatsen, såsom svårigheter med organisering och tidsplanering. Att förstå och anpassa arbetsmiljön för att passa deras unika behov och färdigheter, kan dock bidra till framgång och produktivitet i karriären.
Svårigheter med impulsivitet och uppmärksamhet kan påverka de sociala interaktionerna för personer med ADHD. Men genom att förstå och acceptera sina unika egenskaper och med stöd från familj och vänner, kan de utveckla meningsfulla och långvariga relationer.